•  

     

    Det hände på jobbet

  • Att vara städerska kan ju ver­ka urtrist men behöver inte all­tid vara så. Jag städar på en verkstad på kvällarna, så med andra ord brukar jag möta ar­betarna i dörren.

     

    Jag och en tant brukar hjäl­pas åt, men idag var hon sjuk och ingen vikarie fanns det heller.

     

    När jag kom mötte jag kil­larna i dörren och det är lite kusligt att gå där ensam, så jag låste efter den siste. Jag gick in i städskrubben och skulle hämta grejorna. Gick ut igen med en spann med skurvatten och då plötsligt dök det upp en kille.

     

    Jag blev så rädd att jag tap­pade hinken. Stackars kille, han såg ut som en dränkt katt.

     

    - Du, jag skulle bara frå­ga om du brukar låsa in folk.

     

    - Nej, sa jag. Jag ska gå och öppna igen då.

     

    Han tittade på sina kläder och sa att det var väldigt kallt ute.

     

    - Får jag stanna här me­dan kläderna torkar.

     

    - Javisst, då får jag lite sällskap.